I hopp om att med mångas hjälp få en allt fylligare beskrivning av Eknäs har följande, delvis summariska sammanställning gjorts. Källorna till denna historik är flera, se längst ner på sidan.Välkommen att fylla på Eknäs Gård De mindre husen på Eknäs Gård är troligen byggda på 1830-talet. Huvudbyggnaden uppfördes som karantänsbostad på en liten holme utanför Djurö. När huset stod klart 1850 hade koleran försvunnit. Huset köptes då av en Blidöbo som plockade ned det och fraktade det till Eknäs där det återuppfördes.Eknäs gård köptes 1922 av familjen Bohman. Herr Bohman var ”gulddragare”, dvs förgylldekyrktorn. På Eknäs fanns 1930 14 kor och 3 hästar. 1935 övertogs gården av en måg till O G Bohman som hette Dahlström. I samband med detta arrenderades jordbruket ut, inkl. boskapsskötseln. Arrendatorn slutade 1942 och då försvann också djuren från gården. Att marken brukats och använts till bete syns bl.a. på flera stengärdsgårdar genom området.Eventuellt uppfördes dessa gärdsgårdar med för arbetet ”importerade” smålänningar. 1951 planterades en del av marken med gran. Bl.a. deltog Nelly Rönnmark, som då bodde på gården, i detta arbete. Planteringen syns tydligt i skogen söder om Nordanviksgärdet.Lillnäs, huset strax före brevlådorna, var ett båtsmanstorp som lydde under Eknäs. Det var enliten stuga med rum och kök. Huset blev ”sommarnöje” på 30-talet då det hyrdes ut till olika familjer från Stockholm. Smedjan (tomt 46) tillhörde ursprungligen Lillnäs, och låg då nere vid stranden. En s.k. källarstuga fanns också ovanpå Lillnäs jordkällare. Denna flyttades till hagen på gården, och var bl.a. bostad till sommardrängen Lage.På 50- och 60-talen förekom Eknäs gård som motiv på vykort. Elliord Mattson hette fotografen som kom från Spillersboda och fotograferade mycket i Blidö-Lännaområdet.I början av 50-talet styckades tomter av, vilka började säljas 1956, året efter att Blidö började trafikeras med färja. Fram till i början på 60-talet hade ungefär halva antalet tomter sålts. Den osålda delen förblev sedan osåld fram till det att Magnus Idar AB köpte på 70-talet se här, .. Familjen Rönnmark 1930 kom Nelly och Axel Rönnmark till Eknäs, efter det att Axel läst en annons om att drängoch ladugårdspiga söktes på gården – Axel hade tidigare haft liknande arbete på Väddö. När jordbruket arrenderades ut förlorade Axel och Nelly sina platser. Trots detta bodde de kvar i östra flygeln, som de fick hyra. Axel tog till en början arbete som sjöman på Waxholm III.1936 tog Rönnmarks anställning på Blidögård (som lagårdsfolk) – och flyttade därmed från Eknäs. Tjänsten på Blidögård tog slut efter några år och 1939 fick Axel en kort tid arbete på Kolsviks varv. Östra flygeln på Eknäs stod tom och Axel och Nelly fick åter hyra där – snart blev de dock återanställda på Eknäs gård (hos arrendatorn?) – och fick flygeln som tjänstebostad. Nelly har berättat om hur kallt det var på vintrarna. Hon fick inleda en del morgnar med att knacka hål på isen i vattenhinkarna i köket. Efter att arrendatorn slutat var Axel och Nelly kvar på gården som ”allt i allo”. 1951 planterades granskog söder om Nordanviksgärdet. Nelly var en av dem som deltog i detta arbete. När tomter i mitten på 50-talet började säljas visade hon också dessa för hugade spekulanter. Axel byggde många av husen i denna första ”exploatering” av Eknäsområdet. Blidö var då egen kommun och Axel ”kände byggnadsnämnden” och ordnade byggloven. Flera av de s.k. privata bryggorna byggdes av Axel Rönnmark. Han knutade stenkistorna ovanpå isen, fyllde dem med sten och ”satte” dem på plats.1960 köpte Nelly och Axel en tomt av Titus Österman (Titus ägde affären i Norrsund – och var bror till Fritiof, Ragnar Östermans far , som hade affär i Källviken. I mitten på 60-talet fanns det åtminstone 8 sommaraffärer på Blidö) Axel byggde det hus (första tillhöger på Eknäsvägen – förut brunt, numer rödmålat) där de bodde tillsammans fram till att Axel dog 1974 och Nelly fram till att hon flyttade till Blidösundsgården. Nelly dog under 1998 Bryggor Bryggor har anlagt i omgångar. De första tomtägarna fick av Herr Dahlström på Eknäs gård tillstånd att på grönområdet uppföra bryggor under förutsättning att det var rejäla sådana. Runt dessa bryggor förekom en tvist under 80-talet som efter några år resulterade i ett nyttjanderättsavtal mellan bryggägarna och föreningen. De viktigaste punkterna i detta avtal är att bryggorna övergicki föreningens ägo år 2000 och att ägarna därefter hade rätt till båtplats i två nya hamnar, en i Nordanöviken och en i KråknäsvikenBryggor är ett kapitel för sig på Eknäs. Både Kråknäsviken och Nordanöviken är utsatta för nordliga vindar. Magnus Idar anlade i samband med exploateringen tre flytbryggor på Kråknäs västra sida.Utöver det att det inte alltid var speciellt tryggt att ha sin båt förtöjd där så blev de årliga renoveringskostnaderna till sist väldigt höga. I början av 90-talet byggde denna anläggning inom samfälligheten en riktig hamn. Bygget krävde en hel del muddring och de uppgrävda muddermassorna lades på land inne i viken nedanför ängen. Vattendomstolen godkände inte tippning i sjön. Sten till vågbrytare hämtades på området. Flytbryggan i Nordanöviken anlades 1967. 1982 förnyades denna av en betydligt kraftigare och något längre brygga. Under 2004 anlades så två nya hamnar, en efter den inre stranden i västra Nordanöviken för 16 småbåtar, samt en i västra Kråknäsviken där 8 lite större och djupgående båtar får plats. Skogen och grönområdet Det första skogsområde som köptes in och blev en anläggning inom samfällighetsföreningen var det som sedan kom att kallas strövområdet (Oxhalsö 2:16), området från Nordanöviken, ner till Dymmelviken och västerut mot kraftledningen (se nedan under Tomtområdet).Ett skogsområde mellan Eknäsvägen, ”grustaget”, Ängsvägens tomter och kraftledningen (Oxhalsö 2:217) köptes på 80-talet också in från Magnus Idar. Köparna var flertalet av Eknäsborna som för köpet bildade skogsföreningen Eken. 1995 överfördes denna mark till samfällighetsföreningens strövområde En skogsvårdsplan upprättades för strövområdet 1987 och en avverkning inleddes några år senare av Markus Markusson, Blidö såg. Han skötte sedan skogen under ett antal år, men på senare tid har Holmen Skog och lokala entreprenörer anlitats.Grönområdet har både ”klarat sig själv” och skötts med individuella, gemensamma och inhyrda krafter. Ängarna slås sedan många år av en av Blidös verksamma bönder, Arthur Österman i Källviken. I perioder har gemensamma arbetsdagar förekommit – för t.ex. slyröjning och på senare tid också vassbekämpning. Intresset för gemensamma arbetsdagar – åtminstone när de blivit flera i följd – har inte varit så stort. Slyröjning har vi hittills kunnat få hjälp med. .FloranJungfru Marie nycklar, Adam och Eva och Nattvioler finns inom området. En del ovanliga örter finns också representerade. på väg ut mot Nelkudden i det hittills fuktiga och skuggiga området som kanske av många uppfattats som risigt växer Storrams och Rödblära. I skogen på väg mot Dymmelviken – där stigen övergår från ostvästlig till nordsydlig riktning – trivs R-a-m-s-l-ö-kNästrot och Särlärka. På försommaren kan det riktigt dofta lök utmed stigen. Alla dessa växter trivs i fuktig, näringsrik jord på skuggig mark. En stor fiende till örterna är gräsen. När skogen gallras får gräset en chans och vissa örter trängs undan. När djur tas bort från ett område eller skogen gallras kan ofta ett kortsiktigt gynnande av örter ses. En del naturvårdare uttrycker det: ”The charming face leading to death”. |
Tomtområdet och samfälligheten |
Tomtområdet kom till i februari 1951 då byggnadsplanen fastställdes. Själva styckningen gjordes några år senare. Det var dåvarande ägaren till Eknäs gård, O.G. Bohmans oskiftade dödsbo som beslutat att dela upp den gamla jordbruksfastigheten och skapa ett område för fritidsboende. Byggnadsplanen kom att bestå av 78 tomter och ett grönområde som reserverades för tomtområdet. Inga sjötomter skapades utan grönområdet avskiljde tomterna från vattnet för att områdets strandlinje fritt skulle kunna utnyttjas. Inom grönområdet anlades 5 st grävda brunnar med handpumpar. Eknäs gårds brygga kom att ligga inom grönområdet(vilket är reglerat i ett servitut). Vid sidan av bryggan finns en båtupptagningsplats.1964 elektrifierades området av Blidö Elektriska Aktiebolag på Yxlan och 1/1 1972 övertog Östra Roslags Elverk AB ansvaret för eldistributionen. Fram till -64 var det fotogen – i kaminer, Optimuslampor och ett och annat kylskåp – som vi var hänvisade till. Försäljningen av tomter skedde i en låg takt p.g.a. skattetekniska skäl. Den 4/11 1965 gjordes en förrättning av lantmäteriet i Norrtälje varvid Eknäs vägsamfällighet bildades. Eftersom en vägsamfällighet enligt lag inte får syssla med annat än vägunderhåll bildades 1966 Eknäs tomtägareförening för att sköta övriga gemensamma frågor. Föreningen som var ideell kunde inte i motsats till samfälligheten driva in avgifter med lagens hjälp. Dessutom var den starkt beroende av markägaren som fortfarande var Eknäs gård. 1975 köpte tomtbolaget Magnus Idar AB hela Eknäs gård inklusive de 37 osålda tomter som då fanns. Styckningen ändras så att Eknäs gård med 25 000 kvm tomt avskildes från stamfastigheten Oxhalsö 2:16. Vissa av de 37 tomterna omplanerades så att man istället fick ut 42 till försäljning. För sina 42 tomter anlade Magnus Idar AB sommarvatten, dränering av sanka områden samt en småbåtshamn. Dessutom anlades två parallella vägar från Kråknäsvägen och norrut. Den västra av dessa fordrades som tillfart till tomterna närmast Nelkudden. Enligt ett senare stämmobeslut döptes vägen till Nelkuddsvägen. Den östra vägen är till för att brandfordon skall komma åt havsvatten. Från samma väg anlades en gångväg med bro för Kråknäsbryggornas åtkomst.Idar började sälja tomter 1976. och här kan du se foldern Magnus Idar sålde tomterna med.1977 lät Magnus Idar avstycka markområdet utanför grönområdet (Oxhalsö 2:691). Det fanns flera planer för detta område. Ett var att anlägga ny fritidsbebyggelse med radhus i södra änden av Nordanviksgärdet och ett annat husvagnscamping. Möjligen var dessa planer i första hand ämnade som argument för oss på Eknäs att köpa in området. Inom tomtområdet fick vi möjlighet att förhandla om köp av de fastigheter som då salubjöds: 1 Eknäs gård 2 Grönomådet (Oxhalsö 2:691) 3 Oxhalsö 2:16, sedermera kallad StrövområdetFör att kunna köpa mark kollektivt måste vi bilda en samfällighetsförening. Det skedde i en förrättning och konstituerande sammanträde 27/1 1978 i Stockholm. Då fastställdes Samfällighetens 7 gemensamhetsanläggningar med deltagande fastigheter och andelstal.observera att anläggningarna ägs av fastigheter och inte av personer. Samfällighetsföreningen består av samma fastigheter som tidigare ingick i vägsamfälligheten.under 2004 tillkom de nya hamnarna som gemensamhetsanläggningar.Bland det sista som utfördes av vägsamfälligheten var att låta asfaltera Eknäsvägen fram till fyrvägskorsningen. Såväl Eknäs vägsamfällighet som Eknäs Tomtägareförening upplöstes i och med förrättningen.Den 27 februari 1978 undertecknades kontraktet med Magnus Idar om köp av Grönområdet och Strövområdet. Strövområdet består av ca. 30 ha mark och 18 ha vatten. Fisket är samfällt och ingår inte i äganderätten. Per delägare fick vi betala 4 800 kr.Eknäs Samfällighetsförening består av 95 fastigheter och 9 gemensamhetsanläggningar. Varje delägares andelstal i respektive anläggning fastställdes vid förrättningen. |
Anläggning: | Antal delägare per anläggning: | Antal Andelarper delägare: |
Sommarvattenledning | 12 | 1 |
Vintervattenledning | 31 | 1,5 |
Dränering | 24 | 1 |
Kråknäshamnen | 43 | 1 |
Nordanviksbryggan | 18 | 1 |
Nya Nordanvikshamnen | 16 | 1 |
Nya Kråknäshamnen | 8 | 1 |
Vägar : Tomtområdets fastigheter | 83 | 1 |
Vägar : Eknäsvägens fastigheter + ön Kråkan | 11 | 0,2 |
Vägar : Eknäs Gård | 1 | 2,5 |
Grönområdet | 85 | 1 |
Strövområdet : Övriga | 93 | 1 |
.
Föreningens årsstämma brukar hållas i juni, som regel helgen före midsommar, numer på Eknäs gård. Sammanställt och uppdaterat av Olle Lönngren enl. ovan. Källor: En historik sammanställd Ola Wikander (våren -97). Intervju med Nelly Rönnmark gjord av Ulla Tåhlin, maj -93Historiken över samfälligheten är från en sammanställning Gunnar Antebro gjorde i augusti -93Övriga källor är Blidölitteratur och fastighetsregistret i Gävle |